Entreprenör utan gränser

Björn Söderberg

Ut ur ekorrhjulet

Jag åkte till Nepal när jag var 19. Trött på skolan, trött på Växjö och med en naiv idé om att jag skulle kunna göra skillnad.

Jag bodde under åtta månader tillsammans med ett gäng föräldralösa ungdomar i ett fattigt område i Kathmandu, Nepals huvudstad. Där fick jag tänka om. Jag fick möta fattigdom och gatubarn. Jag träffade människor som jobbade 14 timmar om dagen med att bära sand under avskyvärda arbetsförhållanden. De jobbade för att uppfylla sin dröm. Drömmen att deras barn skulle få gå i skolan och få chans till en bättre framtid. Vi bodde 200 meter från Bagmatifloden som flyter genom hela staden. Floden används som toalett och soptipp av hundratusentals människor. Här hittade jag några av mina bästa vänner.

Efter två månader hade jag fått nog. Av nedskräpning, av diskriminering och av känslan av hopplöshet. Tillsammans med mina nepalesiska vänner startade jag ett återvinningsföretag för att städa upp skräpet och skapa schyssta arbetstillfällen.

Det går aldrig!

Affärsidén var att samla in papper från skolor och tryckerier, återvinna det, producera julkort och sälja till svenska företag som ville arbeta med etik och miljö. Vi hade inga pengar att investera, så vi började med att sälja. Efter 10 timmar vid telefonen fick vi en en beställning på 3 000 julkort. Det var den 2 november 2001. Vi hade en dryg månad på oss att producera och leverera korten till Sverige. Ingen i Nepal visste hur man återvann papper. Hemma i Växjö skulle alla ha sagt ”Det går aldrig”. I Nepal var mina vänner redan upptagna med att lära sig återvinna papper. Vi levererade 3 000 kort innan jul. Det gick.
Det går aldrig...

Vilka idéer har du förstört genom de orden?

Vår mest lönsamma investering

De flesta i personalen kunde inte läsa eller skriva. Något som är så grundläggande att det är en av de mänskliga rättigheterna enligt FN:s deklaration. Jag anlitade en lärare en timme om dagen före jobbet för att alla som ville skulle få chansen att lära sig. Sex månader senare drev jag ett helt annat företag. De flesta konflikter försvann när alla kunde läsa anställningskontraktet. Företaget blev mycket effektivare när det gick att ge skriftliga instruktioner som ingen glömde bort. Utbildningen kostade 200 kr per månad.

Detta är CSR (Corportate Social Responsibility). Enkla och praktiska handlingar som gör riktig skillnad. Ingen blir mätt av vackra Powerpoint-presentationer och komplicerade policy-dokument. Det gäller istället att hitta praktiska sätta att arbeta. Då blir det både effektivt och lönsamt.

Vad är det som hindrar dig?

Många bra idéer och drömmar blir aldrig verklighet för att vi stoppar oss själva. Det är så lätt att hitta ursäkter att INTE göra det där man drömmer om. Vad har du för ursäkter? Om du vill förverkliga dina drömmar eller skapa förändring så gäller det först att komma över sina egna mentala spärrar och ursäkter.

Många är rädda för att misslyckats. Jag har misslyckats. Flera gånger. Jag har tvingats lägga ner verksamhet som inte fungerat. Jag har blivit lurad av dem jag mest litade på. Jag har fattat idiotiska beslut. Men jag har i alla fall försökt.

Den som inte har misslyckats har aldrig försökt. Att försöka skapa förändring och förverkliga sina drömmar är inte enkelt. Ingenting kommer att gå som du har tänkt dig. Vänj dig. Om du inte misslyckas gör du någonting alldeles för enkelt.

Entrepenör utan gränser

Jag bor nu både i Nepal och Sverige och driver fyra företag med mycket olika verksamhet.

Watabaran återvinner papper. Websearch bygger webbsidor och Iphone-applikationer. Fair Enterprise jobbar med att inspirera till socialt entreprenörskap. Mitt senaste företag Watabaran Bio-fuel som precis håller på att starta återvinner skrärp till biobränsle-bricketter. Tanken är att ersätta ved för att stoppa avverkningen av skogen samtidigt som vi återvinner skräpet och skapar bra arbetstillfällen.

Gemensamt för alla företagen är att vi tjänar pengar genom att arbeta för en hållbar utveckling.
Det är så här framtidens företag borde se ut. Kombination av lönsamhet och hållbarhet. Det är så de måste se ut.

Mer info om Björn Söderberg