Döden: därför lever vi inte för evigt
Ulf Ellervik
Ulf Ellervik är till vardags cancerforskare och Professor i Bioorganisk kemi som flera gånger utsetts till bäste lärare av sina studenter. Har arrangerat en molekylär matmässa och paneldebatter om modets kemi. Han är författare till två läroböcker i organisk kemi på universitetsnivå och en gymnasielärobok i kemi. Han är även författare till två populärvetenskapliga böcker och har publicerat ett tjugotal populärvetenskapliga artiklar i ett flertal tidskrifter. 2011 tilldelades Ulf Ellervik Pi-priset, Kungl. Vetenskapsakademiens pris för främjandet av populärvetenskaplig litteratur inom det naturvetenskapliga området. 2012 var han sommarpratare i P1 och 2013 intervjuades han i Skavlan. Han har även hörts och synts i TV och Radio vid ett flertal andra tillfällen.
Ulf är nu aktuell med sin tredje populärvetenskapliga bok ”Den svåra konsten att leva”. Talarforum har Träffat Ulf för att prata om giftmord, lust och om varför vi dör.
Ulf Ellervik har författat två av de mest lästa och mycket spännande böcker i populärvetenskap. Hans definition av populärvetenskap skiljer sig från den man vanligtvis hör, för honom handlar det om att knyta vetenskap till människor.
– Det enda läsarna, och jag också, är intresserade av är mänskliga aspekter på vetenskapen. Hur har människor påverkats av vetenskapen? Vetenskap i sig kan vara väldigt fascinerande men det är när vi människor börjar påverkas av den det blir spännande på riktigt. Verkliga människor som drabbas, upptäcker eller på något sett interagerar med vetenskap som människor hajar till; Det är enda sättet att få allmänheten intresserad av vetenskap. Mänskliga berättelser, säger Ulf och ler med ögonen.
Ond kemi
– Visst jag är en vetenskapsnörd, vilket betyder att jag även kan njuta av detaljerna i vetenskapen, men min ingång till det har ju alltid varit ett mänskligt perspektiv. Jag började intressera mig redan på högstadiet och var helt inne på att jag skulle bli historiker eller snarare arkeolog. Sedan upptäckte jag kemin och blev fullständigt förälskad. Och det som var spännande var just kopplingen till människan. Arkeologi är ju ingenting annat än människor, fantastiskt spännande berättelser om människor. För kemin har också påverkat människan på otroligt många sätt. Min första bok heter ”Ond kemi” och handlar om giftmord och sånt. De gör kemi spännande och då inser man att det fins fler och fler intressanta berättelser som gömmer sig överallt.
Ulf läser otroligt mycket och är snabb en läsare, och hinner läsa ett par böcker i veckan. Där hittar han hela tiden berättelser som har med bland annat kemi att göra.
– Men jag kommer aldrig ihåg några detaljer men jag kommer ihåg ”att” och jag kommer ihåg ”vad”. Det betyder att jag har ett bibliotek i huvudet där jag kommer ihåg att det finns och vad det finns, sedan behöver jag bara leta upp den exakta ordalydelsen. Så jag hade samlat på mig många exempel på ond kemi. Sedan dök det här Pi-priset upp, som bland annat vetenskapsakademin delar ut till främjande för populärvetenskap, och då fick jag drivkraften att sätta mig och skriva ner berättelserna jag samlat på mig, fortsätter Ulf
Lust
Till andra boken kände sig Ulf tvungen att ha någonting som vägde upp den mörka sidan, så det blev njutning.
– Jag tänkte att den goda sidan inte är speciellt spännande, den är viktig men inte jättespännande, då slog det mig att aktiv godhet kunde vara någonting – för det är ju njutning. Min njutningsbok handlar om de sju dödssynderna, för där har vi ju en lista på allt som är njutbart och då även förbjudet. Jag utforskar helt enkelt vårt belöningssystem och listar ut hur det funkar och vad det är vi njuter av. Sedan har vi lyckats koppla en massa annat som konst, skönhet till njutning – vi har ju till och med kopplat vissa rädslor till det.
Döden
Ulfs nya bok heter ”Den svåra konsten att leva” och handlar om hur vi överlever. Vilket är ren kemi. I den tittar Ulf på medellivslängd och maximal livslängd.
– Medellivslängden har ökat med 20 minuter för varje timma som gått sedan 1850, från 30 till 80 år. Det låter ju som att alla dog när de var 30, men så var det inte utan det var extremt hög spädbarnsdödlighet eller barnadödlighet överhuvudtaget. Plus att människor dog i sjukdomar som i stort sett är borta i dag, och det sänkte medellivslängden. För varje spädbarn som dör sänks medellivslängden otroligt mycket. Det är ju inte lika stor skillnad om du räddar en 80-åring med cancer så 80-åringen blir 85 år, det märks ju nästan inte i statistiken.
De första två tredjedelarna av boken handlar om hur vi har förlängt vår medellivslängd genom att bota sjukdomar. Där går Ulf igenom de värsta sjukdomarna: pest, kolera, ebola och rabies. Den sista tredjedelen av boken handlar om vår maximala livslängd: om varför vi dör. Och det har i princip inte ändrats på flera tusen år.
– Vi blir inte mycket mer än 100. 120 är absolut max. Och då är ju frågan varför vi inte blir äldre än så. Vad är det som faktiskt sätter stopp. Det är en svår balans mellan att hålla celler vid liv och att få dem att inte skena. Åldrande är i mångt och mycket ett försvar av cancer. Genom att vi åldras och dör vid 85, så överlever vi också till 85 annars hade vi dött vid 25 av cancer, avslutar Ulf intervjun för att fortsätta dagen med att lära besökande högstadieungdomar om hur roligt kemi är.