Världsklass kräver ett helt nytt sätt att tänka och agera!
Lars Gustafsson
Det är många företag, kommuner och verksamheter som talar om världsklass, men det är få som har definierat vad det innebär, än färre som har en strategi för det och nästan ingen som har lyckats. ISO 9 000, LEAN, balanserade styrkort, nyckeltal, ledningssystem, kvalitetssystem, målstyrning, kundorientering. Verktygen och systemen är många och vi håller alla på och lär oss och försöker förstå hur vi genom detta ska bli bättre. Nyckeln till framgång ligger i ledarskapet, medarbetarskapet och i den gemensamma organisationskulturen.
Fler byråkrater och färre medarbetare inom skola, vård och omsorg, varför?
”Medan yrkesgrupper inom vård, skola och omsorg ökade sysselsättningen med 9 procent åren 2001–2007 växte antalet administratörer i kommuner och landsting under samma period med 29 procent. Det finns därför inga garantier för att de miljarder som regeringen sköljer över kommuner och landsting verkligen leder till ökad personaltäthet i välfärden, skriver Thomas Idergard och Johan Kreicbergs.” (DN Debatt 2009-12-28)
Vad är det som hindrar att kommunens och landstingets resurser når ut till skola, vård och omsorg? Den rådande organisationskultur som finns i de flesta kommuner och landsting bygger på starka tjänstemannahierarkier där vem som säger vad, är viktigare än vad som sägs. Tjänstemännens närhet till politiken påverkar i hög grad hur mycket resurser de har att tillgå och vi behöver ju alla några extra medarbetare eller konsulter för att ytterligare kunna utföra och förbättra vårt arbete. Organisationen kan liknas vid en kaffebryggare där kommunledningskontoret först lägger i så många filter som de önskar och därefter lägger förvaltningarna i sina och sen så får vi se hur mycket kaffe som medarbetarna ute i verksamheterna kan bjuda medborgarna på.
Går man vilse tillräckligt länge så börjar man känna sig hemma
Ett av mina viktigaste bollplank de senaste tio åren, Hans Torvestig, Strategihuset, kallar den kommunala kulturen för ett Fort Knox av gamla tankemönster.
”Det är minst sagt svårt att forcera murarna för att komma in och väl där är det lika svårt att komma ut. Alltså - ett nytt sätt att tänka, riskerar att fastna någonstans mellan yttre och inre murar antingen på väg in eller på väg ut. Och där någonstans ger den nya tanken upp sin unicitet, den lär sig det gamla språket och det gamla beteendet och snart ser man ingen skillnad mellan den och de traditionella tankarna. Och än värre - det traditionella lär sig de nya tankebanornas språkdräkt och klär sig i den utan att i grunden förändrats! Det skapar bara förvirring.”
Kommunens sökande efter större välfärdsutveckling på insatta skattepengar leder till prövandet av nya styrmodeller och nya tankemönster kring hur välfärd kan produceras och organiseras. Kommunens sökande efter ändamålsenliga former för styrning av egen produktion har svängt mellan traditionell förvaltningsorganisation och mer eller mindre fristående produktionsorganisation. Oavsett vald organisationsmodell så ligger hela utmaningen i att få välfärdssystemet att fungera så att medborgarna får mest och bäst välfärd för pengarna. För att få ett system att fungera så måste kommuner och landsting först få sin egen organisation att fungera. Problemet är att det nästan inte finns någon kommun eller något landsting eller ens någon av dess resultatenheter som är en organisation, dvs det saknas en gemensam kollektiv identitet. I skolan är det inte ovanligt att det finns lika många organisationer som medarbetare.
Organisationskulturen blir inte bättre än cheferna
Ledarskapets viktigaste uppgift är att vara organisationsbyggare. För att skapa en organisationskultur som sätter kunden i främsta rummet krävs ett personligt och nära ledarskap som tar tillvara på varje medarbetares talang. Ett ledarskap som anger riktningen för verksamheten, skapar förutsättningar för medarbetarna samt i dialog med dem definierar och följer upp målen.
Medarbetarna blir inte bättre än vad organisationskulturen tillåter
Svenskt Kvalitetsindex har jämfört resultaten på kund- och medarbetarenkäter i en rad olika organisationer och företag och fått fram följande resultat. Om medarbetarnöjdheten ökar med 1 enhet så genererar det en ökad kundnöjdhet med 0,8 och en upplevd förbättrad servicekvalitet med 1,4. Engagerade medarbetare; är nöjda med sitt arbete, känner sig uppskattade, är motiverade, tror på organisationen, pratar väl om organisationen, känner att organisationen får ut det bästa av dem, förstår organisationens, mål och helhet, är beredda att göra det lilla extra, respekterar och hjälper sina kollegor, arbetar för att förbättra organisationen. Världsklass förutsätter att vi går från verksamhetsfokus till kundfokus och skapar organisationer och arbetsplatser där alla idéer bejakas och alla deltar i beslutsprocessen, där mod, prestigelöshet, humor och rätt inställning har högsta prioritet.
Inga genvägar
Det finns inga genvägar till det enkla och självklara. Allt handlar om mötet mellan människor och insikten om att det viktiga inte är vad jag själv äger, utan vad vi tillsammans har tillgång till. Har vi inte en positiv, prestigelös och förbättringsinriktad organisationskultur där vi och jag har ersatt vi och dom så når vi aldrig de resultat som våra kunder borde ha rätt till, dvs det bästa.
"Byta ett ord eller två gjorde det lätt att gå.
Alla människors möte borde vara så."
(Hjalmar Gullberg)
Världsklass förutsätter att vi går från verksamhetsfokus till kundfokus och skapar organisationer och arbetsplatser där alla idéer bejakas och alla deltar i beslutsprocessen, där mod, prestigelöshet, humor och rätt inställning har högsta prioritet.