Hur underhåller vi vårt viktigaste arbetsredskap?
Jenny Åkerman
Rösten
Ingen ser den, få tänker på den, alla hör den och den kan avgöra din framgång. Den kan även påverka hur du mår, både fysiskt och psykiskt. Det handlar om rösten, din röst.
När rösten diskuteras går tankarna ofta till presentationsteknik, vad som bör sägas och hur det bör uttryckas rent retoriskt. Rösten finns sällan som eget ämne. Kanske beror det på att den inte syns och få tänker på den, men den påverkar! Vi kan kalla den ”det osynliga kroppsspråket”.
Rösten är ett nödvändigt arbetsredskap för en tredjedel av alla yrkesverksamma personer i Sverige.
Rösten som arbetsredskap
Rösten är ett viktigt arbetsredskap för ungefär en tredjedel av yrkesverksamma i Sverige. Yrken som har stora krav på rösten är lärare, politiker, instruktörer, föreläsare, moderatorer, säljare, artister, jurister, poliser med flera. Arbetsmiljön påverkar rösten. Att arbeta i en bra miljö och använda rösten på rätt sätt kommer höja kvaliteten på arbetet. En bra arbetsmiljö måste inkludera rösten och möjligheten att använda rösten på ett hållbart sätt, för att undvika eventuell sjukskrivning och skador. Kunskapen om röstergonomi är begränsad och ofta inte prioriterat på arbetsplatser.
Faktorer som påverkar rösten är bland annat bakgrundsbuller, luftkvalitet, arbetsställning, stress, röstträning och möjligheten att höras ordentligt utan att höja rösten för mycket. Är bakgrundsljuden höga eller varierande tvingas du tala starkare. Det kan innebära att du spänner halsen och får ont. Det kan vara ett klassrum, barmiljö eller liknande. Vet du hur du ska göra (se tips längst ner) kommer rösten att hålla bättre. Kyla, vind eller torr luft påverkar slemhinnorna i halsen och gör rösten skör.
Behaglig röst
Hur låter någon du gärna lyssnar på? De har förmodligen en behaglig röst, men vad menas egentligen med ”behaglig”? En välmående röst vinner i längden, precis som kroppen i övrigt och en välmående röst är ofta behaglig att lyssna på. Rösten är en del av kroppen och bör behandlas som det. En spänd eller klämd röst som ofta gör ont avspeglas ofta i att personens kropp är spänd, kanske gör det ont i ryggen, axlarna eller fötterna. Om du rör på dig, tränar regelbundet, äter bra och dricker mycket vatten så kommer du att trivas i din kropp och det syns utåt. Även rösten kan tydligt signalera hur du mår, till exempel vid en begynnande förkylning. Tyvärr är det också många som lider av spända käkar med mer eller mindre kronisk huvudvärk, vilket även det går ut över rösten. Är du medveten om din röst kan du märka av symptomen tidigt och göra något åt det.
Rösten är en del av dig och det borde vara lika självklart att ta hand om rösten som att ta hand om resten av kroppen för att må bra.
Förhindra skador och slitage på rösten
Hur mycket kraft ska användas för att rösten ska låta behaglig? Hur får du en röst som håller länge och gör att folk lyssnar på vad du säger istället för hur du säger det? Rösten och du ska vara avspänd, observera att det inte betyder avslappnad! Ordet avspänd betyder att slappna av så mycket som möjligt, men behålla muskelaktiviteten som är nödvändig för att få kraft och klang i rösten.
Ett vanligt och felaktigt påstående är att du har den röst du har, vilket syftar till att den skulle vara lika fastlagd så som kroppslängd eller hudfärg. Det är fel. Vissa delar är förbestämda men vi kan påverka alla muskler på kroppen, även de som inte syns. I vår luftstrupe och framför allt i den delen som utgörs av struphuvudet (mera känt som Adamsäpplet) finns mängder av muskler, mycket små och viktiga. Även i svalget och munnen finns massor av muskler. Hur du använder musklerna avgör hur du låter. Rösten kan låta hes, spänd eller knarrig trots att kroppen i övrigt är i bra form. Långvarigt slitage och ovanor förändras inte över en dag. Jämför med kroppen i övrigt, att gå på gym en gång ändrar inte så mycket. Upprepad träning ger resultat.
Ska alla träna rösten?
Svaret är ja. Vissa människor föds med en bra grund och har hittat rätt sätt att använda rösten från början. De behöver inte träna lika mycket som någon med sämre grundförutsättningar, men alla behöver hjälpa rösten och musklerna att mjukas upp och stretcha ibland.
Rösten är en del av dig och det borde vara lika självklart att ta hand om rösten som att ta hand om resten av kroppen för att må bra.
När vi blir medvetna om hur rösten påverkar oss kan vi förebygga rösttrötthet, heshet och andra besvär. Kanske hör du till dem som tänker - jag är varken föreläsare, politiker eller skådespelare så jag behöver inte tänka på eller träna min röst. Det tankesättet håller inte. Det finns i princip inget yrke som inte kräver prestation av rösten då och då. Ett tips för att bli stadig på rösten och känna sig lugnare inför tillfällen då du talar inför andra människor är att träna rösten. Det ger kontroll över magstödet och luftflödet, rösten blir angenäm att lyssna på, du uppfattas som trygg och du kommer inte darra med knäna eller få svettiga handflator. Åhörarna tar till sig innehållet och blir inte störda av en osäker röst.
Mycket av den obligatoriska röstträningen som förr användes på teatrar och i filmer har till stor del försvunnit i och med mikrofoner. Skådespelarna hade ett tydligt sätt att tala. Idag får man ofta anstränga sig för att höra vad de säger i TV-serier och filmer. Att använda mikrofon innebär inte att man kan strunta i röstteknik, tvärtom, att kunna hantera en mikrofon så det låter tydligt och klart är inte bara ljudteknikerns ansvar.
Viktigt är att alltid ha vatten tillgängligt, gärna en hel kanna. Ett bra akuttips för att rädda rösten kommer från en talpedagog på Dramaten. Blanda hälften mineralvatten (viktigt att det innehåller mineraler, inte ”hemmabubblat”) med kokande vatten och drick allt direkt. Temperaturen ska vara så varm men bränn dig inte. Bubblorna och saltet når långt upp i nässvalgrummet och värmen är snäll mot stämband och luftstrupe. Prova detta vid halsont, det lindrar smärta!
Tre enkla tips på röstvård:
1. Att stretcha kroppen är både viktigt och skönt. Låt stämbanden få göra samma sak! Det är lätt, du kan det redan, för det är bara att gäspa. Fejkgäspa även om du inte är trött. Gapa stort, låt luft rusa in och känn hur hela struphuvudet sjunker längre ner i halsen. Det känns nästan som du får plats med en hel badboll i svalget, eller hur? Övningen sträcker ut stämbanden och får fart på blodgenomströmningen. En quick-fix för spända eller trötta stämband.
2. Dra in magen och spänn magmusklerna, tänk att du ska lyfta en tung låda. För en del människor kan det vara svårt att hitta musklerna men med lite träning kommer du lyckas galant. Att omväxlande spänna och slappna av i magmusklerna gör att du lättare hittar det som kallas ”stödet”. Musklerna gör att luften räcker längre när du pratar eller sjunger och bidrar även till en stabil klang i rösten. Tips nr 2 är helt enkelt att spänna och slappna av i dina magmuskler för att hitta kontroll och bli medveten om dina magmuskler.
3. Det tredje tipset är för att bli bättre på att artikulera. Det finns en mängd övningar för att lyckas med detta. Det här tipset handlar om att prata långt fram i munnen. Det är mycket lättare att få till snabba och distinkta ljud med läppar och tungspets, än med tungroten som sitter långt bak i munnen. Tänk dig att du ska prata norrländska. Konstigt nog är det så att ju längre upp i Sverige man kommer desto längre fram i munnen sker artikulationen. Det motsatta gäller också, i till exempel skånskan finns de typiska tungrotsr:en. Prata norrländska ett tag och känn hur spänstig du blir!
Har du svårt att prata norrländska kan du använda ord som innehåller bokstäverna r, t, p. Gör exempelvis en egen ramsa med några eller alla bokstäverna. Talar träffsäkert hos Talarforum.