Patrik Wincent
När vi släpper kontrollen
Patrik är en populär föreläsare inom ämnen som rör olika sorts digitala beroenden av t.ex. dataspel, mobilmissbruk, internet och sociala medier.
Patrik Wincent är auktoriserad terapeut, coach, författare och föreläsare med många års erfarenhet kring arbeten med missbruks- och beroendeproblematik. Som expert inom området förekommer Patrik ofta i media som t.ex. tv4, SVT, P3, Aftonbladet, Sydsvenskan, Expressen och DN. Han är även författare till boken "När vi släpper kontrollen".
På rekordkort tid har den smarta telefonen, paddan och den bärbara datorn blivit verktyg i var mans hand. Men parallellt med framväxten av nya digitala lockelser känner sig allt fler snärjda i elektronikens nät. När vi är uppkopplade matas vi med kickar som ger ett dopaminutslag som får oss att känna välbefinnande. Helt plötsligt kan du få 50 likes på Facebook - det är sådana sociala belöningar som gör att vi tar upp telefonen och tittar.
- Definiera: Vad är digitalstress? Vilka är i riskzonen? Risker och konsekvenser.
- Identifiera: Vanliga signaler på att man är digitalt stressad.
- Agera: Tips & råd för att kunna reducera sin digital stress.
Digital stress uppstår ofta utifrån vår personliga oförmåga att förhålla oss hälsosamt till tillgänglig teknik. Digital stress är kort och gott överflöd av information. Vi blir ofta stressade om vi inte regelbundet kollar mail eller tittar på mobilen. Detta beskrivs ofta som fear of missing out (FOMO). Digital Stress handlar alltså även om bristen på information utöver överflöd av information.
Den digitala arbetsmiljön på arbetsplatser innebär många fördelar. Dock finns det t ex outtalade förväntningar på distansarbete och väldigt många upplever att de har en konflikt mellan arbete och privatliv. Att ständigt vara tillgänglig kan göra oss ohälsosamt stressade, framför allt om samtal och mejl är jobbrelaterade. En grupp som särskilt ligger i riskzonen är chefer. För kontorsanställda går 45 procent av arbetsdagen åt till telefonsamtal och mejl, enligt en ny kunskapssammanställning som forskare tagit fram åt Arbetsmiljöverket. Många arbetstagare känner sig därför tvungna att utföra sina arbetsuppgifter utanför normal arbetstid eftersom en så stor del av dagen gått åt till telefonsamtal och mejl. En ny rapport från Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) visar också att chefer i högre grad upplever digital stress men då i jämförelse med andra anställda inom högskoleyrken. Cheferna upplever i högre grad att de förväntas vara tillgängliga på telefon och läsa mejl på fritiden. De upplever också att de måste dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobb hem varje vecka.
Statistik visar på en enorm ökning av sjukskrivningar kopplat till brister i den psykosociala arbetsmiljön. Enligt pensionsbolaget Skandias rapport Samhällsförlusten av sjukskrivningar (oktober 2018) konstateras att psykisk ohälsa är en växande förklaring till ohälsa. I denna rapport beräknas att hela 45 procent av alla pågående sjukfall registrerade av Försäkringskassan under första kvartalet 2018 rörde psykisk ohälsa. Det är en kraftig uppgång jämfört med samma kvartal under 2010, då enbart 28 procent av sjukskrivningsfallen hade psykisk ohälsa som orsak.
I en värld fylld av mobiler, sociala medier och dataspel så ser vi många utmaningar hos barn och ungdomar som negativt kan påverka skola, utbildning och hälsa. Antisocialt beteende, depressiva tillstånd, isolering och stillasittande leder till hälsoproblem, sömnsvårigheter, koncentrationsproblem och brist på intresse gällande allt annat än att leva framför skärmarna.
En undersökning som Nature Science genomförde visade på följande statistik:
- 44 procent nämnde att skärmarna skapat konflikter i hemmet.
- 80 procent pratar om barnens skärmtid med andra vuxna.
- 84 procent av alla 6–10-åringar sitter minst en gång om dagen framför en skärm.
- 63 procent har dåligt samvete för sina barns skärmtid.
- 51 procent har oroat sig över hur skärmarna påverkar barnen.
- 42 procent har ibland eller alltid skärmregler hemma.
- 41 procent av föräldrarna anser att skärmarna ger barnen en bättre allmänutbildning.
- 50 procent av alla föräldrar menar att skärmarna bidragit till barnens språkutveckling.
Statistiken visar alltså att runt hälften av alla föräldrar oroar sig för sina barns skärmtid. Flera studier visar att spädbarn och småbarn rutinmässigt använder teknologi i sina liv. Föräldrarna är många gånger rådlösa och vet inte hur de ska hantera barnen, som hellre vill knappa på sin telefon eller surfplatta än leka med icke-tekniska leksaker, vara med sina föräldrar, leka med jämnåriga eller titta på tv. Det har sannolikt aldrig varit svårare att vara förälder än i vår tid. Och det faktum att många unga föräldrar själva växt upp omgivna av teknologi gör det inte lättare.
För att få positiva effekter på hälsan bör unga ägna minst 60 minuter per dag åt pulshöjande motion och träning, enligt den svenska läkarkårens rekommendationer. I det ingår allt från att cykla till skolan, lek på raster till tävlingsidrott på fritiden. Men bara 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna når den nivån. Det visar en studie av närmare 1 700 barn och ungdomars rörelse i skolan och på fritiden, som ingår i CIF:s rapport.
Ta makten över dina beteenden och bli mer närvarande i ditt liv! En föreläsning till dig som vill lära sig mer om digital stress. Denna föreläsning är informationsrik och ger en tydlig bild på vad digital stress är och hur det ser ut i samhället. Föreläsningen kommer att ge dig inspiration för att kunna hantera din elektronik på ett mer effektivt sätt och därmed skapa mer närvaro i ditt liv.
Patrik Wincent är grundare till Internetakuten & Dataspelsakuten.
